Baksidan på en kosmetisk produkt säger mycket mer än framsidan. Ingredienslistan (INCI) står i ordning efter mängd, ordet ”parfum” betyder att produkten innehåller doftämnen och symbolen med en öppen burk och en siffra (till exempel ”12M”) anger hur många månader du har på dig att använda upp produkten efter att du har öppnat den. Ord som ”naturlig” eller ”clean” är ingen certifiering. Påståendena ”hypoallergen”, ”dermatologiskt testad” och ”fri från …” har särskilda regler i EU, men inget av dem garanterar att du inte reagerar.
Vad måste förpackningen visa enligt lag?
EU:s kosmetikaförordning (EG) nr 1223/2009 (artikel 19) anger vad varje produkt som säljs i EU måste vara märkt med, med outplånlig och lättläst text:
- Namn och adress till den ansvariga personen, det företag som ansvarar för produkten. För importerade produkter även ursprungslandet.
- Nominellt innehåll i ml eller g.
- Datum för kortaste hållbarhet eller hållbarhet efter öppnandet (se nedan).
- Särskilda försiktighetsåtgärder, när det behövs.
- Batchnummer, så att produkten kan spåras om något går fel.
- Produktens funktion, om den inte är uppenbar.
- Ingredienslista, med rubriken ”Ingredients”.
Hur läser jag ingredienslistan (INCI)?
Ingredienserna anges med internationella INCI-namn, oftast på engelska eller latin. Tre regler i förordningen hjälper dig att läsa listan:
1. Ordningen visar mängden. Ingredienserna står i fallande viktordning vid den tidpunkt då de tillsätts. Allt som finns i en halt under 1 % får stå i valfri ordning efter de övriga. I de flesta krämer är den första ingrediensen vatten (aqua). Om ett märke säger att krämen är baserad på mjölk i stället för vatten ska mjölken stå först. Och om ett ”extrakt” som syns på framsidan står nästan sist i listan finns det förmodligen inte så mycket av det.
2. ”Parfum” eller ”aroma” betyder doftämne. En blandning av doftämnen anges med detta enda ord. Vissa doftämnen som ofta ger allergi, till exempel linalool, limonene, geraniol, citronellol och coumarin, måste dessutom anges med namn över en viss halt. Därför ser du dem ofta i slutet av listan. Mer om dem finns i vår artikel om fuktkräm för känslig hud.
3. Färgämnen och nanomaterial. Färgämnen anges med sitt CI-nummer (till exempel CI 77891) och får stå sist i valfri ordning. En ingrediens i form av nanomaterial ska följas av ordet [nano].
Vad betyder symbolen med den öppna burken?
Förordningen omfattar två fall:
- Om produkten håller i 30 månader eller kortare måste den ha ett datum för kortaste hållbarhet: månad och år, efter orden ”bäst före utgången av” eller en timglassymbol.
- Om den håller i mer än 30 månader krävs inget datum. I stället visar produkten hållbarheten efter öppnandet (PAO): en öppen burk med en siffra och ”M” för månader, till exempel 6M, 12M eller 24M. Så länge kan produkten användas säkert efter att du har öppnat den första gången.
Ett enkelt knep: skriv vilken månad du öppnade produkten på kartongen eller locket med en tuschpenna. Batchnumret (oftast ”LOT” eller ”Batch”) är inget datum, men det är vad företaget frågar efter om du klagar på något.
”Naturlig”, ”ekologisk” och certifieringar
Kosmetikaförordningen definierar inte ”naturlig”. Ordet i sig är, precis som ”clean” eller ”grön”, marknadsföring. Vill du ha något mer handfast, leta efter ett certifieringsmärke, som betyder att ett oberoende organ har kontrollerat produkten mot en standard:
- COSMOS: en internationell standard som förvaltas av en ideell förening med säte i Bryssel. Grundarna är BDIH, Cosmebio, Ecocert, ICEA och Soil Association. Den har två märkningar: COSMOS ORGANIC (uppfyller de lägsta andelarna ekologiska ingredienser som standarden kräver) och COSMOS NATURAL (uppfyller standarden men inte andelarna ekologiskt). Märkningen står under logotypen för det organ som har certifierat produkten, och förpackningen visar också andelen ekologiska ingredienser.
- Ecocert: ett certifieringsorgan. På många produkter ser du dess logotyp tillsammans med en COSMOS-märkning.
- NATRUE: märket från en internationell förening för naturlig och ekologisk kosmetika, med oberoende certifierare.
En enda ekologisk ingrediens (ofta markerad med en asterisk i listan) gör inte hela produkten ekologisk.
Så här kan en tydlig etikett se ut: hela listan finns tillgänglig, ekologiska ingredienser har en asterisk, det finns en uppgift om COSMOS-standarden, och efter ”Parfum” anges citronellol, geraniol, limonene och linalool var för sig. En handkräm baserad på getmjölk visar något annat: där är den första ingrediensen getmjölk, inte vatten, vilket stämmer med vad produktbeskrivningen lovar, och den innehåller också doftämnen.
”Dermatologiskt testad”, ”hypoallergen”, ”fri från”: vilka regler gäller?
I EU måste varje påstående om en kosmetisk produkt uppfylla sex gemensamma kriterier i kommissionens förordning (EU) nr 655/2013: överensstämmelse med lagstiftningen, sanningsenlighet, vetenskapligt underlag, ärlighet, rättvisa och välgrundat beslutsfattande. Ett tekniskt dokument som kommissionen och medlemsstaterna har kommit överens om förklarar hur kriterierna ska tillämpas. Det är inte lag, men myndigheterna använder det som vägledning, och dess delar om ”fri från” och ”hypoallergen” gäller sedan den 1 juli 2019.
”Dermatologiskt testad”. Det betyder att produkten har testats på människor under överinseende av en hudläkare. En enkät där användarna bara tycker till räcker inte. EU-domstolen har slagit fast att konsumenter förväntar sig att resultaten var positiva. Det säger inget om hur många som deltog eller hur länge.
”Hypoallergen”. Det är bara tillåtet när produkten har utformats för att hålla risken för allergi så låg som möjligt och inte innehåller några kända allergener. Samma dokument betonar att ”hypoallergen” inte garanterar att du inte reagerar.
”Fri från …”. Några exempel ur dokumentet:
- En produkt bör inte påstå att den är ”fri från” ett ämne som ändå är förbjudet i kosmetika.
- ”Utan konserveringsmedel” bör inte användas om en annan ingrediens gör samma jobb, till exempel alkohol.
- ”Parfymfri” bör inte användas om någon ingrediens ger produkten en doft, även om den också har en annan funktion.
- ”Parabenfri” anses misskreditera ämnen som är tillåtna och säkra, och bör inte godtas.
- ”Fri från allergener” är inte tillåtet, eftersom ingen kan garantera det.
Du kommer ändå att se en del av dessa fraser i butikshyllorna. Ingredienslistan är fortfarande den mest pålitliga källan.
Snabbkoll vid hyllan
- Vilken är den första ingrediensen? Är det vad du väntade dig?
- Finns ”parfum” eller en eterisk olja med, och vilka allergener står efter?
- Finns ett certifieringsmärke (COSMOS, NATRUE), eller bara ordet ”naturlig”?
- Vilken siffra står på den öppna burken (PAO)? Har du antecknat när du öppnade den?
- Om det står ”hypoallergen”, har du provat produkten på en liten hudyta först?
När ska jag fråga på apoteket eller en hudläkare?
Om en produkt har gett rodnad, klåda, svullnad eller utslag, sluta använda den och spara förpackningen: ingredienslistan och batchnumret hjälper din läkare. Om du ofta reagerar på kosmetika kan en hudläkare göra ett lapptest för att ta reda på vilket ämne du är allergisk mot, så att du vet vilket namn du ska leta efter på etiketterna.
Vanliga frågor
Hela listan finns ofta bara på kartongen. Vad gör jag om jag har slängt den?
Förordningen tillåter att listan bara står på ytterförpackningen. Spara kartongen så länge du använder produkten, eller ta ett foto av listan.
Är en produkt säker efter datumet eller PAO-tiden?
Förordningen definierar datumet som den tid under vilken produkten fyller sin funktion och förblir säker. Därefter finns ingen garanti. Om doften, färgen eller konsistensen har förändrats, släng den.
Betyder ”kemikaliefri” något?
Nej. Varje ingrediens, även vatten, är ett kemiskt ämne. Det är en marknadsföringsfras utan praktisk betydelse.
Källor: Förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter (artiklarna 19 och 20, bilaga VII), kommissionens förordning (EU) nr 655/2013 (gemensamma kriterier för påståenden), Technical document on cosmetic claims (version av den 3 juli 2017, bilagorna I–IV), COSMOS-standard AISBL, COSMOS certification, NATRUE.
