Mineraliska filter (zinkoxid och titandioxid) och ”kemiska”, eller organiska, filter gör samma jobb: de minskar mängden ultraviolett strålning som når huden. I EU är varje filter, mineraliskt eller organiskt, tillåtet bara om det finns med på den officiella listan i kosmetikaförordningen, med fastställda gränsvärden. Valet mellan dem handlar mest om konsistens, utseende och hur just din hud reagerar, och mängden du smörjer på spelar större roll än typen av filter.
Vad är mineraliska och kemiska filter?
- Mineraliska (oorganiska) filter: zinkoxid och titandioxid. Det är fina pulver som ligger kvar på hudens yta.
- Organiska (”kemiska”) filter: molekyler som oktokrylen, avobenson (butyl methoxydibenzoylmethane) och många nyare. Oftast kombineras flera så att de tillsammans täcker hela UV-området.
Man hör ofta att mineraliska filter ”reflekterar” solen som en spegel medan kemiska ”absorberar” den. I verkligheten mätte en studie från 2016 (Cole med kollegor) att zinkoxid och titandioxid bara reflekterar ungefär 4–5 % av UV-strålningen. Även deras skydd kommer till största delen från absorption. Uppdelningen ”fysiskt kontra kemiskt” handlar alltså mer om namn än om hur filtren fungerar.
Vad betyder SPF-siffran?
SPF (solskyddsfaktor) mäter skyddet mot UVB, den del av solljuset som främst orsakar solbränna. Europeiska kommissionens rekommendation 2006/647/EG delar in solskyddsmedel i kategorier som ska stå på etiketten:
- Lågt skydd: SPF 6 och 10
- Medelhögt skydd: SPF 15, 20 och 25
- Högt skydd: SPF 30 och 50
- Mycket högt skydd: 50+
Samma rekommendation säger att varje solskyddsmedel också ska skydda mot UVA, med en UVA-skyddsfaktor på minst en tredjedel av SPF-värdet. Produkter som uppfyller detta har oftast UVA-symbolen i en cirkel. Titta efter den, oavsett vilken typ av filter du väljer.
Vilken typ är säkrast?
Det ärliga svaret: EU rangordnar inte den ena typen som ”säkrare” än den andra. Varje filter bedöms för sig av Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) och är bara tillåtet upp till en högsta koncentration, enligt förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter. Två exempel visar att listan ses över löpande:
- År 2022 sänkte förordning (EU) 2022/1176 de tillåtna gränserna för två organiska filter, bensofenon-3 och oktokrylen, efter en ny bedömning av SCCS. Produkter på marknaden har behövt uppfylla de nya gränserna sedan 2023.
- Mineraliska filter i nanoform är tillåtna i krämer och lotioner, men inte i produkter som kan andas in, till exempel sprayer. I ingredienslistan markeras de med ”(nano)”.
Om din hud är känslig eller reagerar på ett visst organiskt filter är ett mineraliskt solskydd ett rimligt alternativ. Har du en specifik allergi kan din hudläkare berätta vad du ska undvika.
Varför lämnar vissa solskyddsmedel en vit hinna?
Därför att pulver av zinkoxid och titandioxid är vitt. Ju större partiklar, desto mer syns hinnan. Det är därför många mineraliska solskydd behöver masseras in lite mer, eller finns i färgade varianter. Organiska filter är oftast genomskinliga och har en lättare konsistens.
Det praktiska rådet: det bästa solskyddet är det du tycker tillräckligt mycket om för att smörja på generöst varje dag.
Hur mycket ska jag smörja på?
Det är här det största problemet ligger, och det gäller alla solskyddsmedel. SPF mäts i laboratoriet med 2 mg per kvadratcentimeter hud. Enligt kommissionens rekommendation motsvarar det för en genomsnittlig vuxen ungefär 36 gram för hela kroppen, ungefär sex teskedar lotion. De flesta av oss använder mycket mindre. Samma rekommendation påpekar att om du smörjer på hälften så mycket kan skyddet minska med så mycket som två tredjedelar.
Hur ofta ska jag smörja in mig igen, och vad betyder ”vattenresistent”?
- Smörj in dig ofta, särskilt efter att du har svettats, badat eller torkat dig med handduk. EU tillåter inte påståenden som ”skydd hela dagen utan att du behöver smörja in dig igen” eller ”100 % skydd” (”sunblock”).
- ”Vattenresistent” betyder, enligt Cosmetics Europes rekommendation, att en produkt behåller minst 50 % av sitt skydd efter två bad på 20 minuter i ett standardiserat test. ”Mycket vattenresistent” betyder detsamma efter fyra bad på 20 minuter. Inget av dem betyder att du kan strunta i att smörja in dig igen efter ett dopp.
Och, som kommissionens rekommendation vill att etiketterna ska säga: stanna inte för länge i solen, inte ens när du använder solskyddsmedel, och håll bebisar och små barn borta från direkt solljus.
Vanliga frågor
Skyddar ett mineraliskt SPF 30 mindre än ett kemiskt SPF 30?
Nej, så länge båda har testats med samma metoder. SPF-siffran och UVA-symbolen anger skyddet, inte typen av filter. I praktiken uppstår skillnaden genom hur mycket du smörjer på och hur ofta du smörjer in dig igen.
Vad är nanopartiklar i mineraliska solskydd?
Det är mycket små partiklar av zinkoxid eller titandioxid som lämnar mindre vit hinna. EU tillåter dem i krämer och lotioner men inte i sprayer som kan andas in, och de ska markeras med ”(nano)” i ingredienslistan.
Behöver jag solskydd på vintern?
UV-strålningen är svagare på vintern, men den försvinner inte. Världshälsoorganisationen rekommenderar solskydd när UV-index når 3 eller mer. Kolla dagens UV-index i väderprognosen, hemma eller på resmålet, innan du bestämmer dig.
Källor: Kommissionens rekommendation 2006/647/EG om solskyddsprodukters effekt, förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter (bilaga VI, UV-filter), kommissionens förordning (EU) 2022/1176 (bensofenon-3 och oktokrylen), Cosmetics Europe, Recommendation No. 16 on water resistance labelling (reviderad 2023, ISO 16217:2020 och ISO 18861:2020), Cole C, Shyr T, Ou-Yang H, Metal oxide sunscreens protect skin by absorption, not by reflection or scattering, Photodermatology, Photoimmunology & Photomedicine 2016, 32(1):5–10, World Health Organization, Radiation: The ultraviolet (UV) index.
