Ganska mycket, och det mesta är lugnande. Stora studier som har följt hundratusentals människor har visat att de som regelbundet dricker kaffe har lägre risk för kronisk leversjukdom, levercirros och levercancer än de som inte dricker kaffe. Det rör sig om observationsstudier, så de visar ett samband, inte bevis för att det är kaffet i sig som skyddar.
Vad har de största studierna visat?
Tre forskningsarbeten dyker upp gång på gång.
- Levercirros. En metaanalys från 2016 (Kennedy med kollegor) slog samman nio studier med över 430 000 deltagare. Varje extra två koppar kaffe om dagen var förknippade med 44 % lägre risk för levercirros.
- Levercancer. En metaanalys från 2017 av samma forskargrupp, med 26 studier och över 2 miljoner människor, fann att två extra koppar om dagen hängde ihop med 35 % lägre risk för hepatocellulär cancer, den vanligaste formen av levercancer.
- Kronisk leversjukdom. En studie från 2021 med nästan 495 000 deltagare i UK Biobank, som följdes i median nästan 11 år, fann att kaffedrickare hade 21 % lägre risk att utveckla kronisk leversjukdom och 49 % lägre risk att dö av den jämfört med dem som inte drack kaffe. Lägst risk sågs vid ungefär 3 till 4 koppar om dagen.
I UK Biobank-studien gällde sambandet för malet kaffe, snabbkaffe och koffeinfritt kaffe. Malet kaffe, där espresso ingår, visade det starkaste sambandet.
Skyddar kaffe alltså levern?
Det kan vi inte säga ännu. Alla dessa resultat kommer från observationsforskning: deltagarna uppgav hur mycket kaffe de drack, och forskarna tittade på vilka som senare fick leversjukdom. Det lämnar utrymme för andra förklaringar.
- Andra vanor. Kaffedrickare kan skilja sig från andra när det gäller kost, alkohol, rökning eller inkomst. Forskarna justerar för sådana faktorer, men aldrig perfekt.
- Omvänt orsakssamband. Personer som redan mår dåligt, eller som har fått höra att levern inte mår bra, kan dra ner på kaffet. Då ser de som inte dricker kaffe mindre friska ut av skäl som inte har med kaffet att göra.
- En enda ögonblicksbild. I UK Biobank-studien frågade man om kaffe en gång, i början. Vanor förändras under tio år.
Författarna till studierna säger detta själva. Det finns möjliga biologiska förklaringar som undersöks, till exempel ämnen i kaffe som påverkar inflammation och ärrbildning i levern, men mycket av det arbetet görs på celler och djur. Det vi har är ett konsekvent och ganska starkt samband i många befolkningar, inte ett bevis.
Hur mycket kaffe kan man dricka?
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har kommit fram till att för friska vuxna gäller att:
- upp till 400 mg koffein om dagen inte ger anledning till oro för säkerheten
- enstaka doser på upp till 200 mg inte ger anledning till oro för säkerheten
- under graviditet ger upp till 200 mg om dagen inte anledning till oro för barnet
Hur mycket koffein en kopp innehåller varierar mycket med kaffesort, koppstorlek och tillagning, så siffrorna är riktmärken snarare än ett antal koppar. Koffein kan också störa sömnen hos en del, även vid ungefär 100 mg nära sänggåendet.
Spelar det någon roll hur man gör kaffet?
För levern ger studierna inget tydligt svar, även om malet kaffe visade det starkaste sambandet i UK Biobank-data. För kolesterolet spelar tillagningen däremot roll. En metaanalys av randomiserade studier (Jee med kollegor, 2001) fann att ofiltrerat kaffe höjer totalkolesterol och LDL-kolesterol, medan filtrerat kaffe har mycket liten effekt. Orsaken är en naturlig olja i kaffet som kallas kafestol och som fastnar i ett pappersfilter.
Det är värt att känna till om du dricker kokkaffe eller annat kaffe som kokas och inte filtreras. Det betyder inte att du måste sluta. Men har du högt kolesterol är det bra att nämna det för din läkare, och hur många koppar du dricker.
Om jag redan har en leversjukdom?
Kaffe är ingen behandling. Har du fettlever, hepatit, levercirros eller någon annan leversjukdom ska du prata med din läkare innan du ändrar något, och fortsätta följa den behandling och de råd du har fått. Detsamma gäller om du tar läkemedel regelbundet, eftersom koffein kan samverka med vissa läkemedel. Din läkare eller apotekspersonalen kan kontrollera det.
Det hjälper också att se helheten. Det som har tydligast effekt på leverns hälsa är välkänt: att begränsa alkoholen, hålla en hälsosam vikt, röra sig mer och vaccinera sig mot hepatit B där det rekommenderas. Kaffe tar inte ut effekten av ett högt alkoholintag.
Vad betyder det här för en vanlig kaffedrickare?
Om du redan tycker om kaffe och mår bra av det ger forskningen ingen anledning att sluta, och en viss anledning att känna dig lugn med din vana, så länge du håller dig inom EFSA:s riktmärken för koffein. Dricker du inte kaffe finns det ingen anledning att börja för leverns skull. Och det som hamnar i koppen räknas också: mycket socker eller sirap tillför fria sockerarter som levern klarar sig bra utan.
Vanliga frågor
Hur många koppar kaffe om dagen hänger ihop med en friskare lever?
I UK Biobank-studien sågs den lägsta risken för kronisk leversjukdom vid ungefär 3 till 4 koppar om dagen. Det är ett observerat samband, inte en rekommenderad dos, och du bör hålla dig inom EFSA:s gräns på 400 mg koffein om dagen.
Räknas koffeinfritt kaffe?
I UK Biobank-studien var även koffeinfritt kaffe kopplat till lägre risk för leversjukdom. Det tyder på att andra ämnen än koffein kan spela in, men det är inte bevisat.
Är kokkaffe dåligt för kolesterolet?
Ofiltrerat, kokt kaffe höjer LDL-kolesterolet i studier, medan filtrerat kaffe har mycket liten effekt. Om ditt kolesterol är högt kan du fråga din läkare om du bör byta ut några av kopparna mot filterkaffe.
Källor: Kennedy OJ et al., Systematic review with meta-analysis: coffee consumption and the risk of cirrhosis, Alimentary Pharmacology & Therapeutics 2016, 43(5):562, Kennedy OJ et al., Coffee, including caffeinated and decaffeinated coffee, and the risk of hepatocellular carcinoma: a systematic review and dose–response meta-analysis, BMJ Open 2017, 7:e013739, Kennedy OJ et al., All coffee types decrease the risk of adverse clinical outcomes in chronic liver disease: a UK Biobank study, BMC Public Health 2021, 21, EFSA, Scientific opinion on the safety of caffeine (EFSA Journal 2015, 13(5):4102), Jee SH et al., Coffee consumption and serum lipids: a meta-analysis of randomized controlled clinical trials, American Journal of Epidemiology 2001, 153(4):353.
